Österlen Syd - Skåne

Gravhögar på Österlen

Gravhögar

Det finns gott om gravhögar från bronsåldern på södra Österlen.
Under tidernas lopp har säkert många blivit plundrade eller blivit förstörda och utjämnade på grund av plöjning.

Inom ett litet område på södra Österlen finns följande namn med anknytning till gravhögar: Domshög, Grimshög, Grubbenehög, Hillshög, Hårahög, Ivarshög, Kalvhög eller Carlshögen, Ramshög, Råshög, Smedhög, Stavshög, Tornhög, Vadenhög, Vallshög. Dessutom finns Tingshögarna, tre storhögar på ett framträdande läge strax norr om Kabusa.

Ramshög, återfylld med jord

Ramshög

Ramshög

Ramshög (kallas också Ramsbjer) är en megalitgrav från ca 2600 f Kr. Den är en gånggrift i en hög med ca 15 m diameter. Själva stenkammaren är byggd av nio väggstenar, och innermåtten är ca 2,6 x 5,2 m. Taket utgörs av tre stora stenblock. Ingången är 7 m lång med stora väggstenar och delvis täckt av takblock. Golvet i kammare och gång var lagt av stenplattor.

Graven har blivit utgrävd flera gånger. Den innehöll flera skelett, antagligen från flera familjer. Även i gången hittades delar av ett människoskelett. Dessutom gravgåvor: skafthålsyxa av sten, flintdolkar, bärnstenspärlor, en stor mängd flinta. Speciellt är de rika keramikfynden utanför ingången. Man har tagit tillvara ca 10 000 keramikskärvor, motsvarande många hundra kärl. Många av skärvorna har dekorativa mönster i leran. Allt tyder på att Ramshög under en lång tidsperiod har varit en samlingsplats och kultplats med stor betydelse för området.

Märta Strömberg ansvarade för de senaste utgrävningarna av Ramshög under det s k Hagestadsprojektet. Projektet sammanfattades i en utställning på Klostret i Ystad 1988 “Från bågskytt till medeltidsbonde” och en skrift med samma namn av Märta Strömberg utgavs.

Tidsåldrar

Tidsåldrar i södra Skandinavien
4000 f Kr – 1700 f Kr yngre stenålder
1700 f Kr – 1100 f Kr äldre bronsålder
1100 f Kr – 500 f Kr yngre bronsålder
500 f Kr – 500 e Kr äldre järnålder
500 e Kr – 1050 e Kr yngre järnålder
1050 e Kr börjar medeltiden med kristendomens genomslag

Järnåldern indelas i
500 f kr – 0 förromersk järnålder
0 – 400 e Kr romersk järnålder
400 – 550 e Kr folkvandringstid
550 – 800 e Kr vendeltid
800 – 1050 e Kr vikingatid

Gravar

Här beskrivs gravar i södra Skandinavien under olika tidsåldrar.

Megalitgravar (megalit = stor sten) är uppbyggda av stora stenar som bildar väggar till en kammare och med ett eller flera stora stenblock som tak. De kallas också stenkammargravar. Ofta är de omgivna av en hög av jord.

Från ca 4000 f Kr under yngre stenåldern (neolitikum) byggdes dösar: Flera stora stenar i ring och ett stort stenblock som tak. Dösen har oftast ingen utpräglad ingång. En kort gång av stenblock kan finnas, men den har då inte tak som på gånggrifter.

Från ca 3400 f Kr under yngre stenåldern byggdes gånggrifter: Ett antal stora stenar är arrangerade så att en avlång kammare bildas. Stenarna är satta så att deras plana sida vätter in mot kammaren. Taket bildas av två eller tre stora stenblock i de flesta fall. En lång gång delvis med tak av stenblock leder in i kammaren, normalt på en långsida.

Från ca 2400 f Kr under yngre stenåldern och in på äldre bronsåldern, till ca 1500 f Kr, byggdes hällkistor: kammaren består av kantställda, mer eller mindre tunna stenhällar. Taket består ofta också av stenhällar.

Från ca 2000 f Kr under yngre stenåldern och under hela äldre bronsåldern, ca 1700 – 1100 f Kr, byggdes stora rösen av stenar. Ett röse hade ofta rund omkrets och toppen var antingen platt eller rundad. Längst in i röset fanns gravkammaren. Hela röset kunde vara täckt av jord. I Skåne finns gott om s k gravhögar, dvs rösen eller jordhögar som är täckta av torv. Om diametern är 20 m kallas de storhögar och större än 30 m kallas de kungshögar.

Under bronsåldern var det också vanligt med flatmarksgravar, dvs gravar som i vår tid är osynliga ovan mark. De innehöll ofta en ekstamskista.

Från ca 1000 f Kr blev det vanligt med kremering och gravarna behövde inte längre vara så stora, inte ens för framstående familjer. Askan kunde läggas i en grop eller i en urna på ett begravningsområde. Samtidigt blev det också mindre vanligt med gravgåvor.

Under yngre bronsåldern och järnåldern byggdes skeppssättningar: Stora stenblock satta i oval skeppsform och med högre stenar i för och akter. Ales Stenar är den största av dessa i Sverige.

Share This

Vi använder cookies på vår webbplats. Vissa behövs för att sidorna skall fungera.
Andra har du möjlighet att stänga av, t ex statistik- och profileringscookies.
Webbplatsen, och upplevelsen av den, blir dock bättre med alla cookies!
Integritetspolicy & Cookies